Kämpa på men kom ihåg du ensam står....

I denna sjukdom finns inga bot , mer än din egen lilla tro ...

De bryr sig inte om dig , du förblir rädd och ensam med det här ...

Försök tro på dig själv , ge din kropp all lugn du lyckas med ...

Stressen tär ensamheten känns som det enda här....

Att förklara för någon om det här , finns inte en chans att förstå om man inte är där...

Måendet i det här  , är som ett lidande utan en tro, på nåt framtids  bot .....

Läkarna skiter i dig här , du står ensam med denna sjukdom och det tär ...

Du skärmar av från allt runt omkring , du orkar inte med det fina som finns ...

Du missar år efter år , ditt liv har inte den mening som den hade förr ...

Du vill knappt se ditt eget ansikte för det påminner dig ....

Om mörkret som nu byggt bo och satt sina djupa spår som bara gror .

Skrattet är dovt hjärtat ett stort sår ,besvikelserna är på topp och vården ditt sista hopp ....

Vad finns kvar ? har du kvar något kämpar tag? 

Du har bara  dig själv , och du måste klättra upp från gropen utan nån hjälp...

Du är värdefull och fin , men var fan tog vårt liv vägen och var är vi? 

Vem vill hjälpa våra sjuka kropp , när sjukvården oss gett upp ?

Vi måste kämpa ihop , göra anmälan och slå backut ....

Nu får det vara bra , jag vill inte låta mer av mitt liv bara spåra ut så där ...

Ska vi kämpa ihop? inte ge oss utan vi får rätt bot ..

Fight on but remember you stand alone ....
In this disease there is no cure, more than your own little faith ...
They do not care about you, you remain scared and alone with this ...
Try to believe in yourself , give your body all the peace you succeed ...
Stress depletes the loneliness feels like the only one here ....
To explain to someone about this, is not no way to understand if you are not there ...
Måendet in this , is that a hardship without a belief in something future- bot .....
The doctors do not care about you here, you stand alone with this disease and it depletes ...
You screens from everything around, you can not be bothered with the fine that is ...
You miss year after year, your life does not have the meaning it had before ...
You would hardly see your own face for it reminds you ....
If the darkness that now built a nest and had a deep impact that only germinate .
The laughter is muffled heart a large wound , the disappointments are on top and the care your last hope ....
What is left ? do you still have any fights while?
You have only yourself , and you have to climb up from the pit without any help ...
You are valuable and beautiful , but where the hell did our life path and where are we?
Who wants to help our sick body , when health care we given up?
We must fight together , make a report and turn backut ....
Now, it may be good, I do not want to let more of my life just track like that ...
Should we fight together? not give us but we get the right cure ..